tisdag 13 juli 2010

Idag stockholmsbetongen, i övermorgon namibiasavannen

Detta blir troligen mitt sista blogginlägg på ett par veckor. Idag åker jag och min packning till storstaden för att sedan fortsätta resan mot Namibia imorgon bitti. Om det finns möjlighet bloggar jag under tiden, men troligtvis hör ni inget ifrån mig förrän jag kommer hem igen i slutet av juli.

Ska passa på att gratulera alla som blivit antagna till djursjukskötarutbildningen! Ser ut som att betygsstatistiken ökat en del, men vi är ännu bara på första urvalet.
Ni som står som reserv - glöm inte bort att tacka ja till er reservplats! Än finns det chans att komma in!

onsdag 7 juli 2010

Börjar semestern med en stukad fot...

Sitter nu här i sängen med en stukad fot i högläge. Bra tajmat med tanke på avresan mot Namibia nästa vecka va? =) Förhoppningsvis är foten funktionsduglig tills dess. Lindning och vila står på schemat fram tills dess i alla fall.

Nu har jag tre veckor semester från mitt arbete på djurkliniken. Känns lite tråkigt faktiskt även om det ska bli roligt att komma iväg. Har kommit in i ett bra flyt nu på jobbet och känner att många rutiner har satt sig. Jobbade helg för första gången i helgen som var. Mycket att göra, speciellt på söndagen, då hela väntrummet var fullt i djur! Ett kejsarsnitt genomfördes och då var det bara att släppa stationärvårdssysslorna och ta hand om nyförlösta valpar. =) Lär mig hela tiden massor med nya saker och det är en skön känsla när man känner att man bidrar och får in rutinerna! Hoppas nu att de sitter i tills jag börjar igen i början av augusti!

Inför Namibiaresan fixar jag nu med de sista inköpet och planerar packning. Fick mitt visum idag och om en vecka sitter jag på flyget mellan Amsterdam och Johannesburg. =D

torsdag 1 juli 2010

Utan bilen stannar landsbygden?

Jag ska nu erkänna en ytterst pinsamt detalj om mig själv - bered er, håll hårt i någon och ta några djupa andetag: Jag är en 25-årig värmlänning som inte har körkort! (Jag riktigt hör alla dra in luft för att fylla alveolerna i era lungor). Hur har jag överlevt i norra delen av ett skogsbeklätt landskap? Ja, för det första: När jag växte upp stannade fortfarande tågen i Bada (jag hade turen att bo på rätt sida om Fryken). Nu för tiden har dock Värmlandstrafik lagt ned station efter station och dragit ned på busstrafiken på östra sidan så jag måste istället cykla 6 km till närmaste station. För det andra: Jag flyttade hemifrån som 19-åring och har sedan dess bott i städer med välfungerande lokaltrafik - Stockholm, Falun, Oslo, Skara (där den sistnämnda inte kräver någon som helst lokaltrafik på grund av dess storlek).
Nu när jag är hemma i Värmland igen under sommaren, och dessutom försöker mig på något som inte är för amatörer - att pendla t/r varje dag mellan Torsby och Karlstad (10 mil), inser jag hur beroende jag kommer att vara av ett körkort om jag vill ha en framtid här.

Jobben häromkring är inte många, så en viss måns pendlande är en nödvändighet, men att försöka sig på detta genom att förlita sig på kollektivtrafiken är sorgligt nog dödsdömt.
Man vet liksom att man är illa ute när man måste ringa till Värmlandstrafik dagen innan för att meddela att man ska åka med bussen - annars kommer den inte!

Nu tänker några av er kanske "Men åååe, sluta gnälla och flytta in till staaan!", och även om det vore en lösning på mitt triviala problem, är det dessvärre inte en lösning för den alltmer avbefolkade landbygden. Så under 2011 lovar jag att ta mitt körkort, då kan jag också bo i, och förflytta mig runt i, naturen jag älskar så mycket och släppa ut en massa avgaser som förstör den. Jippie.

Tror du att du har en lösning på Nordvärmlands problem? Läs mer om SLUs agronomutbildning i Landbygdsutveckling (<-- klicka!)

Gud vad jag summerade upp det här smågnälliga inlägget bra! SLU måste vara stolt! =D