M. semimembranosus, M. flexor digitorum profundus...

...Mm. intercostalis, M. obliquus internus abdominis, M. gluteus... De valbara kurserna har inletts och startas upp med lite repetition av anatomi och fysiologi. Idag har vi haft föreläsning om rörelseapparaten på förmiddagen och palpationsövning på katt och hund under eftermiddagen. Eftersom att vi i Skara inte har några försöksdjur så får vi förlita oss på våra egna som blir klämda och kända på. Birka, vår gårdshund, har varit med på övningar sedan hon var valp. Idag var det alltså palpation av muskler, senor och benstrukturer som stod på schemat, vilket slutade med att hon lade sig ned på bordet och halvsov. Många hundar var med och hela fyra stycken katter, vilket nog är rekord. Tur att KTC (Kliniskt TräningsCenter) har relativt många rum.
Vi skulle också testa en tryckmätningsmatta som mäter med vilket tryck djuret sätter ned tassarna bland annat, men det ville inte fungera riktigt. Birka fick istället demonstrera hur man visar upp sig för en hältutredning vilket hon klarade galant... jag själv tyckte mest att det var svårt att hålla balansen när jag skulle få henne att skritta, något som blir väldigt långsamt när hunden har korta ben. Stabiliseringsövningar för mig kanske? =)

Nu är det snart dags för mig att gå till gymmet och träna mina Mm. Gluteus på ett PowerStep-pass. ;)

Trevlig första advent!

Dagen efter Hernqvistan - den årliga novembersittningen - och första advent. Hoppas att ni alla får en mysig sådan!

Det har varit skönt med en lite mer ledig helg nu eftersom att nästa kurs inte börjar förrän imorrn. Ska dock jobba lite mer på etologikursen jag läser parallellt för att hinna ikapp lite. Det börjar närma sig slutet mot den också och just nu är det mest grupparbetet och sista helgträffen kvar. Lite klurigt är det att göra grupparbete på distans måste dock erkännas.

Snön lyser med sin frånvaro och tydligen har vi en mer normal Skaravinter i år. D.v.s. lera, plusgrader, dimma och regn. ;) Håller tummarna för att snön i alla fall hittar hem till Värmland i jul!

Skyltsöndag i Skara vintern 2009.

Slutspurt av DOVIS III

Fullt upp med slutspurten av Djuromvårdnad vid sjukdomstillstånd III. Imorgon är det presentation av fallen vi har jobbat med där jag fick fölungen Fenix som hastigt blivit moderlös.

Nästa vecka splittras klassen då den första valbara kursen i utbildningen börjar. Då blir det rehabilitering fram tills efter jul som gäller för min egen del.

I tisdags var den årliga DSS-middagen, som blir mer avancerad för varje år. DSS10 höll i arrangemanget i år och det blev väldigt lyckat! Mycket trevligt att få träffa de andra studenterna på programmet, annars är det svårt att veta vilka som läser vad och i vilken årskurs.

De högst utbildade i Europa.

Vi på det treåriga programmet kommer att vara de högst utbildade i vår yrkesgrupp i Europa! Hur trevligt är inte det att höra? Ja, kanske inte om man inkluderar all vidareutbildning som finns, men ur ett grundutbildningsperspektiv sett så. =) I veckan har Jordbruksverket varit hos oss och föreläst om legitimation, lagstiftning och gått igenom vad som händer om man blir anmäld. Så är det, med en legitimation kommer ett ansvar och som legitimerad djursjukskötare riskerar man också att bli anmäld och förlora sin legitimation. Många paragrafer och förordningar att hålla reda på, men jag förlitar mig på det gamla ordspråket "repetition är kunskapens moder" och tänker att när jag väl läst det några gånger så ska det sitta. =)

Nästa vecka är första kursen tillbaka i Skara färdig och examieneras i form av två seminarieuppgifter. Första seminarieuppgiften baseras på våra erfarenheter från VFU-perioden och där valde jag att skriva om assisterad utfodring på katt. Hittade inga vetenskapliga artiklar som talade om vad jag ville ha reda på, men förhoppningsvis ska mitt arbete bli ett bra diskussionsunderlag ändå. På fredag kommer nästa seminarieuppgift ut, men i helgen är det styrelsemöte i RAID (Riksföreningen Anställda Inom Djursjukvården) som gäller så det får vänta till nästa vecka.

Framtiden för en legitimerad djursjukskötare

En kär vän citerade Albert Einstein nyligen på facebook. Blev lite full i skratt och blev tvungen att fotografera mitt skrivbord:

If a cluttered desk signs a cluttered mind, Of what, then, is an empty desk a sign?

Djursjukskötarna går en ljus tid till mötes, i alla fall om man ska tro föreläsare, praktikplatser och det faktum att majoriteten av klassen redan har blivit erbjuden jobb. Det är nu mer än ett halvår kvar till examen. Några har tackat ja, och vet precis var de ska ta vägen efter 1 juni 2012, andra funderar fortfarande.
Tiden har gått så fort. Det är en klyscha, för 3 år känns spontant som lång tid, men vips så står man där och ska ut på nästa äventyr - arbetslivet.

Dödens recept: 100 gram mörk choklad, ½ tablett alvedon och 250 g idegran

100 gram mörk choklad är tillräckligt för att döda en 10 kgs hund.
½ tablett alvedon (250 mg) är tillräckligt för att döda en katt.
250 g idegran är dödlig dos för en normalstor häst.

Gissa vad vi har haft föreläsning om i veckan? Japp, förgiftningar! Läkemedel, växter, bekämpningsmedel, rengöringsmedel, insekticida preparat... ja, giftiga substanser är många och dessvärre är det inte alltid lätt att diagnosticera ett förgiftningsfall när det kommer in om inte ägaren noterat något, symptomen är nämligen ofta rätt diffusa. Så det gäller att vara observant och påläst som djurägare...

Vet ni förresten hur råttgift fungerar? Enkelt förklarat så är det den verksamma substansen i råttgiftet, som hämmar bildandet av vitamin K. Vitamin K finns är en nödvändig del i koaguleringsprocessen. I kroppen bildas ofta små sår som snabbt tas om hand och läker ihop igen. När koaguleringsprocessen inte fungerar så läker inte dessa sår ihop och de blir allt fler. Råttan dör alltså oftast av interna blödningar och det är en fördröjd effekt. Det tar en stund innan giftet dödar råttan.
Om en hund eller katt får i sig råttgift så händer samma sak. Symptomen är blödningar av olika slag, nosblödning, blod i urin/avföring, småblödningar i slemhinnor, lungblödning, ledblödning... En trevlig död.

Akutsjukvård

Första veckan tillbaka på universitetet efter VFUn och vi har inlett den med föreläsning och falldiskussioner om akutsjukvård. Mycket intressant! Nu i eftermiddag ska vi diskutera akutfall häst där vi har fått ut ett antal olika scenarion nu under dagen som vi fördiskuterat i smågrupper om vad som behöver göras av vem och hur. Nu ska vi alltså samlas i helklass och diskutera vidare.
Inom djursjuksvården är det är fördel om man är av problemlösartyp då det ofta uppstår situationer som kräver skräddarsydd lösning. Vad gör man t.ex. om en djurägare ringer in och dennes hund blivit attackerad av ett vildsvin och tarmarna hänger utanför kroppen? Vilka råd ger du? Eller om en häst lagt sig ned i transporten och inte kommer upp? Inte direkt bara att hiva den upp på axeln och gå...

Hur som helst:
Det var i alla fall väldigt trevligt att träffa klassen och lärarna igen!

Back to basics

Tillbaka till skolbänken på måndag. Då väntar en ny kurs, Djuromvårdnad vid sjukdomstillstånd 3, och veckan som kommer bjuder på föreläsningar bland annat inom akutsjukvård, sårvård och förgiftningar. Det ska bli intressant! Först är det dock reflektioner kring VFU-perioderna och inlämning av VFU-arbete som gäller. Mitt arbete är väl i princip klart, men skulle nog behöva läsa igenom det en gång till. Risken är dock stor att man då hittar något litet att ändra på vilket leder till att man skriver om hela arbetet. Denna vecka ska jag försöka hinna med att skriva klart mitt etologiarbete också... Mycket skrivande blir det, men det är väl bra övning inför examensarbetet som ska skrivas under våren.

I övrigt: På Skarafronten intet nytt.

Dä årner sä, å årner dä sä int, så årner dä sä ända!

Att flytta runt är otvivelaktigt rätt påfrestande, men samtidigt lär man sig mycket och blir många erfarenheter rikare. Som när vi flyttade ned första lasset till Skara denna gång (ni vet, historien jag egentligen skulle bespara er) och bilen med släp stannade två gånger på motorvägen och vi tvingades oförberett övernatta i Skara på sopsäckar med kläder i (när vi väl var framme). Polisen som sedan "stal" släpkärran under natten och bilen som stannade igen innan vi var ute ut Skara morgonen efter och vi tvingades ta tåget hem. Ni vet, sådana upplevelser. ;) Många erfarenheter rikare.

Vår nya lägenhet är i gammalt stuk och troligen inte renoverad sedan 60-70talen någon gång, men jag gillar det! Det ger stället lite själ och personlighet! Att trapphuset, och för att inte tala om tvättstugan, troligen insiprerat till värre skräckfilmer än Saw-serien, är en mindre detalj.

Ja, ni har förstått det nu: Under denna utbildning kan det bli en del flyttade, men kom ihåg detta värmländska ordspråk: Dä årner sä, å årner dä sä int, sö årner dä sä ända! [Det ordnar sig, och ordnar det sig inte så ordnar det sig ändå], även om det var svårt att tänka så när vi stod still på motorvägen med en död bil.

SLU är ett av Sveriges lärartätaste universitet. "Pffff! Som att det betyder något!" kanske du tänker... men det gör faktiskt det! Som student får man en hel annan kontakt med sina föreläsare och det hjälper otroligt mycket för ens eget lärande när du kanske är en av 40 på en föreläsare istället för en av 100 eller mer. SLU är också ett forskartätt universitet. Mycket forskning pågår hela tiden och det är just i ett sådant projekt jag är involverad i nu... Det är forskning om katter som pågår på SLU i Skara just nu och 2-3 gånger i veckan sköter jag om de 15 individer som ingår i projektet. Hade mitt första arbetspass imorse faktiskt. Mycket spännande!

Som student är det vanligt att dryga ut kassan med extraarbete, så gör också jag... det som är speciellt för min del är att allt mitt extraarbete sker inom SLU, genom exempelvis studentkommunikation eller som här i forskningsprojekt. Vill man finns det många möjligheter där ute som väntar... =)

Plastväxterna får sig en liten SPA-behandling i vårt nya gul/bruna, karaktärsfyllda, badrum!