D.A.P och Feliway

Jag sitter nu på tåget hem från min sista jobbdag på djursjukhuset. Nu blir det hem och packa alla saker och förbereda sig inför att bli Skarabo igen, på gott och ont. =P
Igår kväll skulle jag jobba mellan 14-22 men av någon anledning så fick många djur för sig att bli dåliga samtidigt och det slutade med att jag åt min middag efter 21 och spenderade tiden fram till midnatt med att skrubba valpar som kommit ut via snitt. 11 valpar och alla överlevde! Job well done! =D Sedan var det bara att gå upp och sova lite på soffan innan nästa jobbdag började vid 7.30 imorse.

Jag har köpt med mig lite saker från klinikshoppen att testa hemma nu! Det ska bli spännande! =) Har köpt bland annat D.A.P och Feliway att testa på hunden och katterna. För er som inte vet vad det är så är det syntetiskt framställda feromoner motsvarande de djuren utsöndrar för ett sorts välmående. Främst behöver vi det kanske till Birka (hunden) som tycker att det är jobbigt att vara ensam. Kanske kan det få henne att lättare slappna av när vi inte är hemma (hoppas!). Får utvärdera om jag ser någon ändring när jag använt sprayen ett tag. Många djurägare som köper D.A.P/Feliway är väldigt nöjda så jag hoppas på samma resultat för mig. =)
Vidare har jag också köpt en fingertandborste i typ frotté för att börja borsta tänderna på vovven lite oftare. Kan behövas! Det räcker med att katterna får tandsten med jämna mellanrum!

Nu ska jag pilla lite på min reseberättelse (nej, den är inte klar än och den ser dessutom ut att bli superlång! Ghaa! Måttfullhet har aldrig varit en av mina dygder. =S).

Päls - värd sin vikt i guld?

Igår var jag ute och plockade lite svarta, röda och vita vinbär, krusbär och en geting. Det sistnämnda var kanske en mindre smart drag. Jag vet att jag är lite sent ute så jag fick nöja mig med resterna efter att fåglarna varit där och ätit upp det mesta. Lite bär blev det dock att frysa in och det fick väl vara värt getingstick, myggbett och den brännässelkontakt jag fick utstå för att kunna plocka de bär som var kvar.

Jag håller annars på för fullt med min reseberättelse och jag tror helt enkelt att jag får acceptera att jag inte kan ge en rättvis bild av det hela och bara skriva. Vill få klart den innan skolan börjar så jag får jobba på nu under veckan som kommer. Antagligen åker vi tillbaka till Skara på fredag eller lördag så om en vecka är vi hur som helst tillbaka i Bertland.

En sak som jag fascinerats över denna sommar är det här med vikten av djurets päls. Jag håller inte på med utställningar och har ingen långhårig hund/katt vars päls kräver daglig skötsel så jag antar att det kanske är därför som jag har svårt att relatera. Men när man kommer in med ett djur, uppenbart allmänpåverkat och där blod kommer ut både fram och bak, hur hinner man då bry sig om hur djurets päls sköts under sjukhusvistelsen? Nu tänker jag inte på borstande och badande, för det gör vi självklart när det behövs, men att raka för att kunna sätta p-kanyl och klippa för att kunna hålla rent verkar höra till en dödssynd ibland! Skulle jag komma in med Birka eller någon av katterna i det tillståndet skulle de få raka hela djuret om det hjälpte till i arbetet mot tillfrisknande. Det är ju bara päls! Men som sagt, jag har inga utställarambitioner och jobbar man hårt med sådant vill man kanske inte ha en hem en klippt hund eller katt. Fast man tycker ju att prio ett borde vara djurets hälsa snarare än att få upp den på utställarbordet så snart som möjligt efter tillfrisknande?
Bara några funderingar...

När inspirationen tryter blir man både gummistövlar och kattfontäner rikare...

Ja, jag vet. Jag borde egentligen sitta och knåpa på min reseberättelse. Till mitt försvar kan jag säga att jag i alla fall har påbörjat den idag! Har till och med skrivit klart en inledning tänka sig... nu har jag dock kört fast och gör allt annat än skriver på artikeln. Under tiden när jag har väntat på inspiration (senaste två timmarna) så har jag hittat en ny och bra kattfontän, letat vandringskängor på Tradera och velat mellan olika par gummistövlar.
Vi (min sambo och jag) har både katt och hund och det sistnämnda kräver en del utstyrsel för att man ska känna att det är ok att gå ut i alla väder. Ut måste man hur som helst och då kan man lika gärna vara bra utrustad! Här är anledningen till att jag är ute efter ett par gummistövlar. Senare i höst kommer jag även att vara på jakt efter ordentliga vinterkängor, termobyxor och dunjacka men det får bli ett senare problem. Med tanke på att Birka (hunden) och jag var ute i 30 minus förra vintern så räknar jag med att det kommer att bli nödvändigt.

I dagarna nu så gör de flesta av mina klasskamrater sina sista dagar på sina sommarjobb. Själv har jag två veckor kvar på kliniken. Även om dessa inte är fulla 40-timmarsveckor så är jag glad att jag fortfarande har lite tid kvar där. Man lär sig så mycket när man får tillfälle att sätta sina teoretiska kunskaper i praktiken!
Om två veckor åker vi tillbaka till Skara och snart börjar en ny termin! Spännande! Ser fram emot att träffa de nya ettorna och att se alla mina klasskamrater och lärare igen! =D

Här är dansk/svenska gårdshunden Birka och cornishen Wallmar. Birka väntar spänt på mitt "varsågod" så att hon ska få norpa åt sig innehållet i sitt påskägg innan Wallmar hinner före...

Harnas och Bushmanland 2010

Jag har nu försökt välja ut ett tiotal bilder som ska berätta för er om min fantastiska resa till Harnas i Namibia. Det var svårt, för att inte säga omöjligt. Jag tog över 700 bilder under mina två veckor och av dem har jag valt ut 130 att publicera på facebook. 11 stycken ser ni här nedan. Som ni kanske vet så fick jag ett stipendie från skolan som gjorde det möjligt för mig att åka till Harnas och ta hand om, och hjälpa till att rehabilitera, vilda djur. Nu när jag kommit hem ska jag försöka skriva ihop en reseberättelse som ska publiceras i RAID.
Hur förklarar jag känslan av att ligga och lyssna på ett lejons hjärta? Hur förklarar jag månen, stjärnhimlen, vintergatan och den otroliga tystnaden? Känslan man får när man står mitt emot en gepard som helt plötsligt börjar spinna eller när ett vårtsvin rullar över på sidan för att bli kliad på magen? Kan det finnas ord att förklara hur det känns att se en handuppfödd gepard klara sig ensam ute i the life line (ett enormt stort inhängnat område med vilt där djuren vistas innan de är redo att släppas helt fria) och fälla bytesdjur efter bytesdjur. En gepard som tidigare var väldigt fäst vid människor börjar nu ta avstånd från dem. Fantstiskt!
Jag har redan lite planer på att återvända när jag är färdigutbildad och kanske få delta lite mer i det kliniska arbetet. Vill tillbaka redan nu...

Jag misstänker att jag kommer att få en del problem att få ned mina känslor och upplevelser på papper. Kanske är det inte mer än rätt. Vissa saker kan man inte läsa sig till eller förstå genom bilder - de måste upplevas. Har ni några frågor om Harnas och Namibiaresan får ni gärna ställa dem och jag ska besvara dem. Nedan publicerar jag några bilder från mina veckor i södra Afrika. Här är också en länk till de 130 bilder jag valt att lägga ut på facebook för de som vill se lite fler!
http://www.facebook.com/album.php?aid=188182&id=637404666&l=c734f04aef

Poolen misstas ofta för ett vattenhål

Jag och ett 1,5 år gammalt lejon

Jag och baby vervets

Jack, the jackal

Jag och Duma, gepard

Vilket djur tror ni?

Vi åkte även till Bushmanland. Där såg vi 101 elefanter under ett dygn.

Ett 6 000 år gammal baobabträd! Ser ni mig?

Vid ett läger i Bushmanland hörde vi hyenor ca 200 meter från vårt läger. Här är ett av deras spår som vi hittade dagen efter.

Hemma

Är nu hemma i Sverige igen efter ett par fantastiska veckor i östra Namibia och Bushmanland. Ska berätta mer om min resa inom kort och även lägga ut lite kort, men håll ut! Håller precis på att organisera livet här hemma nu och förbereder mig inför att gå tillbaka till jobbet imorrn igen. Ser inte fram emot de tidigare morgonarna och allt pendlande, men jobbet är roligt! =) Om en månad så börjar skolan igen, vilket jag verkligen ser fram emot! Ska bli skönt att komma tillbaka till sin egen lägenhet och vanliga liv igen (fast just nu, ska erkännas, hade jag helst stannat i Namibia...).

Är lite bekymdrad över mitt ena knä. Har haft ont från och till vid belastning i säkert två år och nu under sommaren har det blivit värre. Nu när jag börjat jobba hade jag velat få in bra rutiner med att inte lyfta med ryggen = böja och använda benen --> ont i knät! Det har blivit värre de senaste veckorna också och smärtar nu även i vila. Crap! Vet inte om jag ska vänta tills jag är tillbaka i Skara innan jag ringer VC eller om jag ska ringa i veckan...

Nu ska jag förbereda mig för sängen, imorgon ringer klockan 4.30 igen.