Mitt sommarlov...

...så jätteskönt mitt sooommarlov ska bli, då är man leeedig hela långa dan! (om någon är bekant med den sången).
Japp, nu är termin fyra på djursjukskötarutbildningen klar och om ett år är den första treåriga kullen redo att möta arbetslivet!
Innan dess är det några kurser kvar dock. Först och främst 10 veckor praktik till, därefter DOVIS 3 (Djuromvårdnad vid sjukdomstillstånd), de valbara kurserna (rehabilitering och klinikens drift och arbetsledning för min del), vårdhygien 2, anestesi 2 och slutligen det stora kandidatarbetet.

Jag vet inte vilka alla är där ute som läser denna blogg - men vad skulle DU vilja att någon gjorde ett vetenskapligt arbete om? Många ute på klinikerna har ofta många idéer om vad de tycker saknas i arbetslivet och det vore roligt om man kunde producera något användbart. Själv har jag som sagt lite idéer, men i regel har jag hittills bara avgränsat mig till ett djurslag: Katt.
Så, vad tycker ni är lämpligt att våndas över under våren 2012? Ett lämpligt ämne att slita sitt hår till och spendera otaliga nätter i skolans datorsal med? Hit me! =P

Sista veckan

Sista veckan på smådjurspraktiken nu och 10 veckor har sannerligen gått undan. Jag är fortfarande på polikliniken och har sedan sist bland annat vaccinerat jättesöta kattungar, varit med på chipmärkning, tömt och spolat analsäckar samt hjälpt till att ta emot ett och annat akutfall. Just på polikliniken finns det kanske inte jättemycket för oss studenter att göra eftersom vi inte är "ansiktet utåt" men man får se och vara med om mycket ändå. Igår hade vi t.ex. en till fluoroskopi.
Idag har vi haft vårt sista handledarmöte. På varje klinik finns en person som är ansvarig för studenten/studenterna och de får själva välja hur de praktiserar detta ansvar. Vi har haft turen att ha en väldigt driftig och engagerad handledare som under hela praktiken stöttat och hjälpt till så att vi ska få göra och se så mycket som möjligt!

Insåg igår att jag kommer att få hela fyra veckors ledighet innan mitt sommarjobb börjar, och det känns välbehövligt just nu! År två på djursjukskötarutbildningen har varit ett tufft sådant och även om VFUn är extremt roligt så tär det på en att aldrig känna att man kan luta sig tillbaka på invanda rutiner.

"Thank God it's Caturday"

Sista veckan av VFU Smådjur är snart här och jag försöker smälta hur fort 10 veckor kan gå. Visserligen känns det som att vi redan bott i Kolbäck i en evighet men just tiden på praktikplatsen har gått väldigt fort. Till hösten kommer jag att fortsätta VFUn med 10 veckor på hästklinik. Ni kanske vet hur (lite) enorm min hästerfarenhet är? Mja, jag får bara hoppas att de anställda på hästsidan har mycket tålamod. =)

Jag har nu skickat in min sista uppgift till etologikursen jag läser vid sidan av så nu är det bara att lägga all energi på VFU-uppgifterna som är kvar. Uppgifterna, som från början hade en 6 sidorsgräns, kommer att bli gedigna och med all säkerhet överskrida maxsidantalet. Just idag tänker jag dock göra som katten Wilhelmina... slappa.

Thank God it's Caturday!

Polikliniken, pkl, pol...

Vad man än väljer att kalla det så är det där jag har spenderat veckan. Polikliniken är dit bokade patienter kommer (eller akuta) och först får träffa veterinär och djursjukskötare för en första bedömning och åtgärdsbehandling. Eftersom jag hade min jourhelg förra helgen har jag haft kortvecka nu och bara jobbat tre dagar. Tisdagen spenderade jag på ultraljudet och mot slutet av dagen kune man faktiskt identifiera några organ på skärmen av myrornas krig. Onsdagen gick jag på akuten och gårdagen delades mellan kattmottagningen, ortoped och akut.

Jourhelgen hade jag förväntat mig skulle bli kaotisk eftersom de senaste helgern har varit fyllda av akutpatienter och övertid. Att hinna äta och gå på toaletten ses som en lyx under sådana dagar. Min helg var dock alldeles lagom (även om ordinarie personal kanske tyckte att det var lite väl lugnt). Vi hade saker att göra hela tiden dock och man kände att man hade kontroll över situationen, även om man var ovan. Jag hann lära mig saker! Det är ju det som är själva syftet med VFUn.

Bland tarmar och varfyllda livmödrar...

Sista veckan på operation är nu förbi och jag har verkligen fått göra och se mycket! Bortsett från alla permanentkanyler som lagts och patienter som intuberats så har jag denna vecka också fått göra PTR (professionell tandrengöring), alltså sanera munnen på en patient från tandsten osv, assisterat vid biopsitagning via gastroskopi och varit steril assistent vid en pyometraoperation. En sådan operation innebär att man avlägsnar patientens livmoder som blivit inflammerad. Så bland tarmar och varfyllda livmödrar har mina händer varit idag... Är man lite sjuk som tycker att det känns häftigt? Nåja, har väl valt rätt yrke då i alla fall.

Igår hade vi en patient som kräktes flera gånger under narkosen och som låg allmänt dåligt i anestesi med apné (andningsuppehåll) och alldeles för högt i koldioxid i utandningsluften (vilket indikerar ökad koldioxidhalt i blodet = pH blir surt = enzymsystem och andra viktiga funktioner i kroppen blir nedsatta/slås ut). Det var mycket jobb att passa den narkosen, men det var också mycket lärorikt. Att en patient kräks under narkos är inte helt ovanligt, men det är viktigt att man suger upp och rensar upp så att inte patienten aspirerar maginnehållet!

Känns som att jag har tusen spännande historier att berätta från mina veckor på operation, men nu ska jag ta fredag och slappa lite. Jag gör min jourhelg denna helg så jag ska till kliniken imorrn bitti igen!

En majmåndag

Det är så lätt att glömma bort alla intressanta saker man får se och göra under en dag, så här kommer en liten summering av dagens upplevelser:

Cyklat t/r Strömsholm.
Sett hur en metkrok, modell större, opererats ut ur magen på en hund (samman med en del gräs och löv).
Övervakat flera olika anestesier.
Förberett inför fiberendoskopi.
Operationstvättat och desinficerat inför op.
Sett när man gjort lungsköljprov (BAL) på en liten katt (man sprutar ned natriumklorid i lungorna och suger sedan upp vätskan igen för att se vad som finns där nere i form av bakterier osv).
Har fått jobba under mer eget ansvar idag (såklart under övervakning) vilket har varit roligt!

Operation v. III påbörjas

Tre veckor kvar på smådjursdelen av VFUn nu och imorgon ska jag inleda min sista vecka på operation. Därefter är sista anhalt polikliniken innan sommaruppehållet nås. Polikliniken är den del av djursjukhuset som man möter när man exempelvis kommer på årlig vaccination eller andra rutinbesök som klaras av under dagen. Hit tas också såklart alla patienter in som ska skrivas in för operation eller för vidare vård på stationärvårdsavdelningen. Även akutfallet hanteras av pol-personalen vid första mötet. Många olika typer av patienter med andra ord.

Den här veckan blev det tyvärr inte så många dagar på operation eftersom jag blev sjuk med feber, frossa, illamående och fruktansvärda ryggsmärtor. Antagligen någon form av influensa. Har dock kryat på mig nu och är redo inför en ny vecka... hoppas jag! Man vet aldrig vad man har att vänta på kliniken! =)

Människans bästa vän?

Om du skulle möta en människa på gatan med långt, tovigt hår, fullt i skräp och lort, en person med stinkande andedräkt, extremt dåliga tänder och i ett allmänt ovårdat tillstånd, skulle du tro att denna människa var lycklig och hade ett friskt liv? Nej. Tragiskt nog är det just så som många av våra husdjur ser ut idag vid närmare inspektion. Kanske inser man inte som djurägare, eller vill inte inse, hur mycket arbete en hund/katt kräver? Kanske tror de att hunden/katten inte störs av de tjocka tovor som drar i huden, och inte heller av de eksem som bildas under? Kanske förstår man inte att den odören från munnen kommer av tandproblem som skapar stor smärta för djuret? För mig är det dock ett stort mysterium. Om våra djur ändå hade kunnat tala...

Ibland tror jag att människor bara skaffar husdjur för skaffandets skull och oförmögna att tänka steget längre - vad krävs för att mitt djur ska ha ett så bra liv som möjligt? Tror ni att det drömlivet innefattar tandlossning, tovor, eksem och klor som växer in i trampdynan? Nej.

Hund, häst och katt

Jag får ofta frågan om utbildningen har några inriktningar. Svaret på den frågan är nej - alla som gått djursjukskötarprogrammet på SLU får utbildning i huvudsakligen tre djurslag, hund, häst och katt. Givetvis så läser vi en del om exotiska djur, försök- och produktionsdjur också, men fokus ligger på de tre stora. Samma sak gäller för den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är 10 veckor häst och 10 veckor smådjur som gäller, oavsett framtidsplan eller intresse. För vissa kan det kännas ovidkommande att göra så lång praktik på det ena eller det andra, när man redan vet var huvudintresset ligger, men många studenter vet inte hur de vill jobba i framtiden eller med vilket djurslag. Andra studenter har gått in i utbildningen, utan någon större hästerfarenhet och med sikte på att jobba med smådjur, för att sedan börja ifrågasätta sitt ursprungsmål och istället börja intressera sig för det motsatta. Jag gör just nu min smådjurspraktik och har inte någon större hästerfarenhet, varken kliniskt eller personligt, och även om jag skulle bli ytterst förvånad om jag skulle ändra vision så vet man aldrig vad framtiden har att utvisa. I dagsläget känns det dock otänkbart att frångå mitt smådjursintresse!