Simultan-wait for it-kapacitet

Ibland är det mycket att göra som student och då gäller det att man kan planera. Kan man inte, orkar man inte eller om man helt enkelt råkar glömma, att planera sitter man som jag och försöker maximera min simultankapacitet för att hinna med saker.
Imorgon är det avfärd mot Uzbekistan och inför det är det mycket som ska ordnas med. Därför sitter jag här nu och äter lunch samtidigt som jag knåpar ihop ett par blogginlägg för er att läsa i veckan och medan ett fönster är öppet för att leta information om veckans PBL-fall. Om det går bra? Hm, njaa.

Veckan hittills har, i föreläsningsväg, bestått av infektionssjukdomar på hund, häst och katt men huvudpunkten (bortsett från resan då) har varit den årliga DSS-middagen. I år var vi några tvåor som var med och planerade och jobbade under kvällen och det verkade uppskattat. Tror att de flesta hade roligt i alla fall. Normalt sett så har årskurserna inte så mycket kontakt med varandra just i skolan så därför är det en trevlig tradition att få sitta och äta middag och ha roligt samman med de andra årskurserna. Vi åt huvudrätt och efterrätt, sjöng djursjuskskötarsången och tävlade lite mellan borden. Viskleken gick kanske sådär när det var en massa latinska termer inblandade! =P En mycket trevlig kväll helt enkelt.