tisdag 25 oktober 2011

Etologi, anestesi och hästurin.

Hm, låter lite som titeln på en bok. Kanske mitt framtida, nostalgiska, magnum opus om min häst-VFU? ;) Två dagar kvar av sista veckan på häst-VFU. På fredag har jag tagit ut min lediga dag för jourhelgen jag jobbade så att jag hinner förbereda det sista inför flytten.
Just nu sitter jag på vår enda stol och använder skärbrädan som datorbord. Detta alltmedan cornishen Wallmar försöker bryta sig in i en kattgodisask. Bäst jag gör något åt det innan han tar en överdos av kattmyntelinser.

Vad har jag lärt mig under dessa, snart 9 veckor, på en stor hästklinik? VFUn är en stor del av utbildningen, kanske inte tidsmässigt, men rent utvecklingsmässigt och jag känner mig lite som en ny person som återvänder till sista halvåret på utbildning. Vad jag lärt mig, det hela är för överväldigande för att ens sätta ord på. Jag har lärt mig massor om hästbeteende, medicineringstekniker, säkerhetstänk och mer om anestesi än jag kunnat drömma om. Hoppas bara att jag nu ska kunna hålla alla kunskaper vid liv tills det är dags att praktisera dem ute i "verkligheten".

Men de små sakerna då, om jag måste nämna några. Ja, då har jag lärt mig:
- Att hästurin har ungefär samma färg som Mälaren (enligt en viss insiktsfull veterinär).
- Att vissa hästar tycks kunna känna igen ljudet av deras eget hästsläp.
- Att hästarbete kräver muskler (note to self: skaffa sådana)
- Att en fin pylorus (där magsäck övergår till tarm) kan orsaka jubelrop och eufori.
- Att, även om skaderisken är hög, och säkerhetstänket ett absolut måste, så är det inte sällan ens egen klantighet som orsakar den största blodutgjutelsen...

Mina veckor som hästrookie är snart över, och jag måste säga att det har varit fantastiska sådana. Personalen på kliniken är helt outstanding och det är med saknad och tacksamhet jag lämnar dem på torsdag.

Nu är det dags för mig att resa mig och hitta ett nytt gömställe för kattmyntegodisen, Wallmar har lokaliserat badrocksfickan.

3 kommentarer:

  1. Åh, vad bra att du skrev om kattgodis, för jag har tänkt fråga dig en kattgodisrelaterad fråga men glömt den varje gång jag sitter vid datorn..

    Jo, jag undrar om det finns något kattgodis som är speciellt bra för innekatter som inte kan vara ute och springa en massa?
    Nu är visserligen våra två sötnosar nästan alltid i farten och busar, men ändå. Vad använder ni mest?

    Tack förresten för alla tipsen för att få dem att sluta kissa på "fel" ställen, det har blivit mycket bättre! :D

    SvaraRadera
  2. Känns bra att veta att man faktiskt fixar utbildningen även om man är novis på hästar. Det har liksom varit mitt största "bekymmer" sedan jag bestämde mig för att söka till utbildningen...

    SvaraRadera
  3. Karin, vad skönt att höra att det blivit bättre! =)
    Våra katter brukar inte få så mycket godisbitar egentligen, men när vi väl köper så blir det oftast kattmyntalinser, katternas favoriter. Det finns mer lågkalori/fettsnåla godisbitar att köpa på djuraffärer, men tyvärr har jag dålig koll på vad de heter... =/ Vissa katter kan man också ge foderkulor som godis vid träning/i aktiveringsleksaker osv och de tycker att det är helt ok, det förutsätter ju dock lite att de gillar fodret som de äter. =P

    Åsa, ja, det går absolut att överleva trots bristande förkunskaper vad gäller häst. Man lär sig helt enkelt under tiden! Sedan äår det ju alltid bra att umgås så mycket med hästar som möjligt för att förbereda sig inför utbildningen. Kan dock ärligt säga att min kontakt med häst innan utbildningen var minimal, men erfarenheten har byggts på eftersom! Du kommer fixa det, inga prolem! =)

    SvaraRadera