...åt väster där som sol'n går ner, där vägar mötas fyra fler, Skara stad vi ser! (Ett litet utdrag ur Skarasången).
Snart är det dags att återvända till Skara ute på slätten, med domkyrka, kullerstenar och Dofsan (som för övrigt inte är en storpudel utan en å). Vi har redan flyttat ett lass ned, en historia som jag verkligen ska bespara er, och jag måste säga att jag har saknat Skara! Jag har också slängt ett öga på de kommande kurserna som vi ska läsa fram till januari: Djuromvårdnad vid sjukdomstillstånd 3 och rehabilitering. Schemat ser minst sagt späckat ut så jag hoppas att hjärnan inte får träningsvärk.
Det ska dock bli jätteroligt att få träffa klassen igen! Jag vet inte om jag sagt det tidigare, men jag har studerat på universitet tidigare där man var närmare 100 personer i samma "klass". Det är lite skillnad att vara knappt 40 kan jag säga. Gemenskapen är så mycket starkare och det var så mycket lättare att hitta nya vänner!
Sista veckorna nu på kliniken. I veckan har jag bland annat sett en stående operation där man opererade bort en äggstock som tumöromvandlats. Den var stor som en handboll och innehöll en halv liter vätska. Tydligen är det vanligt att dessa tumörer producerar testosteron (det manliga könshormonet) vilket ofta gör att ston som drabbas utvecklar ett mer hingstaktigt beteende.
Intressant!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar